Det finns inga gränser för människans förmåga för att förvandla komplicerade begrepp till nonsens genom ”förenkling”. Hans Arbmans1 artikel i Dagens Nyheter (2021-01-21) är ett utmärkt exempel. Förstås en stor del av ansvaret ligger hos forskarna Anna Dåderman och Petri Kajonius vars bok sammanfattas i artikeln. Dessa två forskare borde ha påpekat felaktigheter i Arbmans artikel.
Missuppfattningen och felaktigheten kan ses tydligast i följande citat:
”Ungefär hälften av vår personlighet beror på de gener vi ärvt från våra föräldrar.”
Forskarna bakom artikeln borde ha insisterat att texten skulle ändras till;
”Ungefär hälften av variationen i vår personlighet beror på variationen i de gener vi ärvt från våra föräldrar.”
Vad är skillnaden mellan att inkludera eller exkludera frasen ”variationen i”?
Varje gång man ser ett påstående med formuleringen ”Tillståndet A beror till x-procent på gener”, då måste finnas en beräkning av det kvantitativgenetiska begreppet ”arvbarhet” bakom påståendet.
- Begreppet ”arvbarhet” är ett populationsmått. Det kan INTE användas på individ nivå. Man kan INTE säga att personligheten hos en individ beror till hälften på gener;
- Begreppet ”arvbarhet” är ett populationsspecifik begrepp. Värdet som har skattats i en population har ytterst begränsade betydelse för andra populationer;
- Begreppet ”arvbarhet” har en absolut beroende på underliggande antagandet att det finns många gener i samspel med varandra och med miljö;
- Begreppet ”arvbarhet” har en absolut beroende på det statistiska begreppet ”partitionering av varians”. En gammal metod för ”partitionering av varians” som har ett mycket talande namn är ”variansanalys”. Det betyder att man analyserar variationen och INTE orsaker.
1 Arbman, H. (2021) ” Arv eller miljö? Så formas vår personlighet” Dagens Nyheter 2021-01-21.
PS.
Regel Nummer 1 i “Genetiska missuppfattningar”: Den som använder begreppet “arv eller miljö” är inte genetiker.
DS.
Hossein Jorjani 